Blogge Bloggelito skrev däremot ett mycket roligt inlägg om det hela för ett tag sedan: "Girlie i Japan".
Blogge skriver att Unilever i Japan ska lansera Girlie med det snarlika namnet Gāru (ガール) och kommenterar att "utsikterna för en marknadsmässig framgång" förefaller "något ljusare, med tanke på den enorma diversifieringen och individualiseringen i japanska livsstilsmönster" - tänk t.ex. på gal- och kawaii-kulturen. Han påminner också om sådant som cosplay och den enorma japanska sexindustrin (som jag skrev om en gång i tiden).
Blogge skriver: "i det moderna Japan tycks således finnas flera och relativt stora målgrupper, eftersom man där har fritt spelrum att bejaka sin egen personlighet, på ett helt annat sätt än i det karga och kyliga Sverige".
Och ironin blir så träffsäker att den nästan går 180 grader runt och plötsligt känns både sann och fullt tänkbar.
Eftersom min akademiska ådra, på gott och ont, sällan lämnar mig har jag svårt att skriva den här typen av inlägg utan att en röst i mitt bakhuvud säger att jag borde kommentera sådant som sociala påtryckningar, för- och nackdelar med respektive samhällssystem, vad ett fritt spelrum att bejaka sin personlighet egentligen innebär. Och så vidare, och så vidare...
Men jag låter det vara och tar en sådan diskussion i eventuella kommentars-dito i så fall. Det finns däremot en stor poäng i att det japanska samhället har ett betydligt friare spelrum vad gäller bejakande av personlighet i jämförelse med karga Sverige.
Det här var intressant!
Andra bloggar om Japan, Tokyo, Politik, Humor, Samhälle, Kultur
17 kommentarer:
Årets porrglass, helt klart… för modern för Sverige :)
Det var för övrigt ett rent påhitt att Girlie ska lanseras i Japan – en del har fått tänka till ett par gånger efter att ha sett montagen. (Fast jag kanske gav Unilever en bra hint.)
Ja, jag förstod det, det var lysande ironiskt :) En del av montagen var helt enkelt för bra för att vara sanna ;) (Eller: vid närmare eftertanke, inte alls...)
Men jag tyckte att det var så träffsäkert och roligt att jag var tvungen att skriva om det ändå. I all sin absurditet SKULLE det ju så lätt kunna vara så.
För är det i något land som Girlie skulle kunna gå hem, så känns det som att det är i Japan.
Hej..
Jag har ganska nyss börjar följa din blogg som jag upplever kul, intressant och välskriven. Har inte riktigt hunnit uppdatera mig i exakt orsaken till att du befinner dig i Japan?
Mvh Sofia
Hej Sofia!
Kul att du har hittat hit och att du gillar vad jag skriver. Jag hamnade i Japan för att min pojkvän skulle flytta dit och vara vid ett universitet. Att då stanna hemma i Sverige kändes inte direkt som ett alternativ ;) Jag fick även ett frilanskontrakt som skribent för att skriva researtiklar om Japan, som fortlöper än idag.
Som sagt, en del tycks ha svalt betet: http://lehnberg.net/
Betet... Jo, det är nog så att ironi kräver en hel massa bakgrundskunskap för att förstås - annars blir den fakta rakt upp och ner. Det finns jätterisker med ironi. Inte minst när den transporteras runt på olika bloggar. Den som kommer direkt in på led nummer två, tre och fyra har ju inte ens "bloggbakgrunden".
För min egen del (med tanke på att jag sysslar med anti-trafficking-arbete) går bilden med "Plötsligt kändes det..."-texten klart över gränsen. En solklar inbjudan för pedofilmaffian att klippa ut, med text och allt.
Den ene läser med sin bakgrundskunskap en klar inroni - den andre med sin sorts kunskap ser ett försvarstal för en tämligen sjuk sak.
Och där sitter jag mittemellan och känner mig gammal, luttrad och rätt trött.
Something is rotten in the Kingdom of Denmark, som gamle Hamlet sa.
Puss på er!
Men så är det ju med ALLT. Av samma skäl lider tyvärr thailändska kvinnor av dåligt rykte, som t.ex. "lättfotade", för att män från resten av världen inte har bakgrundskunskap om situationen för fattiga i Thailand.
Och bilden på flickan med glassen är en tjej utklädd i s.k. cosplay-kostym, någonting som Martin skulle kunna förklara in i minsta detalj.
Bara för att man visar lite nakna ben och äter en glass behöver det inte betyda att man är lovligt byte. DÄREMOT tror jag att man skjuter bredvid målet om man tror att det behöver vara så.
Bildtexten syftar på att i Japan är cosplay-kulturen väl utbredd och ger människor en annan inställning till hur man får och inte får bete sig. Sådant som för människor i väst är grovt sexualiserat, behöver inte vara det någon annanstans.
Henry Rollins kallar kvinnor i Mellanöstern som har burka på sig för "people in body-bags" därför att vi här är vana vid att fria, självständiga kvinnor får visa hur mycket hud de vill. Jag är däremot 100% övertygad om att det finns kvinnor i "body-bags" som inte alls upplever sig som förtryckta.
Liksom vi alla vet finns det inte en kam att dra alla över. Och det gäller åt vilket håll som helst.
"Inte ens mänskliga rättigheter är den minsta gemensamma nämnaren längre" - och inte bar hud som signal för sexuell deprevation heller.
Frågan om trafficking är däremot en annan. Faktiskt. På något sätt finns det nog både den ena och den andra globala kopplingen i fråga om att "hålla kvinnor och barn på plats" i ett socialt våldsnät där deras kroppar kan köpas och säljas hur som helst, JA.
Men jag tror inte att cosplay är den stora boven i det dramat.
Fast jag gissar att vi pratar om helt olika saker här och framför allt SER helt olika saker, t.ex. på bilden.
För mig var det självklart från början till slut att tonårstjejen var cosplay-utklädd och inte ett dugg kopplad till varken trafficking eller någon "renare" del av sexindustrin. Vad ironin då alltså skulle s.a.s. "försvara" har jag svårt att hänga med på? För i mina ögon "försvarar" (och ironiserar) den bara över att i Japan är den individuella kulturen milsvidd mer stor och accepterad än den är i Sverige (mer strömlinjeformat folk får man banne mig leta efter). Och denna individualisering är många gånger absurd på sitt håll eftersom den just tillåter "vad som helst" i en större utsträckning.
Men vad som helst var för mig alltså inte kopplat till att det är ok med trafficking.
Kom att tänka på då jag besökt Red Light District i Amsterdam.
Har ni inte läst om det, skrev jag om det här: http://tokyo.webblogg.se/070906224556_red_light_district.html#comment
Cosplay är för övrigt inte ens kopplat till sex i någon större utsträckning, även om attributet används i sexindustrin också. Samma sak med lolicon och andra typiskt japanska fenomen.
Ett kristet arv och en feministisk agenda kan ställa allt på huvudet. Saker är inte alltid vad de synes vara.
Och om svenskar eventuellt ser dessa japanska yttringar som sjuka, kan man vara säker på att andra ser Sverige som nästan lika sjukt som Nordkorea.
Då jag letade fram mitt gamla inlägg om Amsterdam insåg jag att människor har fortsatt kommentera i min gamla blogg även efter att jag slutat skriva i den.
Bl.a. har en signatur kallad Vincent lämnat efter sig ett par bitska kommentarer. Jag blir ombedd att "sluta vara så jobbigt vänster" för att jag har svårt för vad jag ser i Red Light District och då jag skriver ner mina funderingar över att det är ok att påstå att japaner är galna reagerar han med "herregud, lugna ner dig".
Det går uppenbarligen att få läsare ur alla politiska led att reagera ;)
Allt är inte vad det synes vara...
På det temat, och med infallsvinkeln försoning och förståelse, skriver Bjarne Stenquist några snabba reflektioner om vad som rör sig under den kulturella och politiska ytan i Japan just nu. Sydsvenskan, kultursidorna, måndagen den 2 april.
Tyckte bara att det var en himla kul bild! Matchande tjej med glassen liksom :) Rolig blogg om japan! Jag blir jättesugen på att åka dit igen!
Christel, kul att du tycker det! Det är meningen att det ska vara inspirerande :) (bland mycket annat)
Roligt inlägg. Har alltid varit intresserad av Japan. Följde en blogg av en halvjapan/halvsvensk ganska länge tidigare men han slutade blogga för lite mindre än ett år sen och nu tänkte jag att det börjar bli dags att söka upp några nya Japan-bloggar att läsa. Din blogg verkar trevlig och bra skriven så jag tror jag fortsätter läsa den tills vidare. :)
Det måste ha varit Stefans blogg du läste? As it happens in Japan som blev Nippon Insider som blev Siam Insider, men försvann?
Hade själv lite kontakt med Stefan tidigare, men verkar ha trillat ur den här sfären, tråkigt nog. Hans bloggande var ofta både bra och underhållande. Jag hoppas att jag kan fylla glappet för dig ;)
Skicka en kommentar