Ytterligare japanska saker upplevda

Mitt i natten börjar Andreas flytta omkring i sängen, röra kroppen fram och tillbaka, fram och tillbaka. "Vad gör du!?" frågar jag, nyvaket irriterat. "Ingenting," svarar han. "Men känner du hur det gungar?"
Och så får jag uppleva min första jordbävning utan att ens begripa att det är det som sker. Jag gissar att vi i Tokyo fick känna av lite av det kraftiga skalv (6,8 på Richterskalan) som samtidigt drabbade norra Japan med elavbrott, jordskred och ett hundratal skadade människor som följd.

Varje dag drabbas Japan av jordbävningar, de flesta så små att de ö.h.t. inte märks. Men med jämna mellanrum kommer de kraftigare, då och då de riktigt rejäla med enorma skador och höga dödsfall som resultat.
1923 inträffade t.ex. "the great Kantō earthquake", en så kraftig jordbävning att i stort sett hela Tokyo försvann, liksom närliggande Yokohama, Chiba, Kanagawa och Shizouka. Stora delar av övriga Kantō-regionen förstördes också. Det är egentligen bara en tidsfråga innan nästa liknande förödelse kommer att inträffa. Strax innan vi kom till Japan, i slutet av juni, skakades Tokyo hyfsat ordentligt, vilket Chie-san menade var "sugoy scary!"

(Japanese 101: "sugoy" är ett uttryck som framför allt används som ett slags japanskt "wow", men som också kan användas som kraftuttryck i andra situationer, t.ex. "sugoy scary" eller "sugoy funny".)

Det är verkligen ingen dåliga rekommendation till alla som planerar att spendera en längre tid i Japan att införskaffa ett så kallat earthquake preparedness kit och lära sig hur man bör bete sig om, eller kanske snarare när, man står inför händelsen i verkligheten.