15 april 2008

En smaklös ode till Japan - del 3

Vi fasar in bloggen mot det japanska igen genom att fortsätta kopplingen mellan populärkultur och landet där solen stiger upp. Andreas ger oss härmed den tredje smaklösa oden till Japan.

The Presidents of the United States of America - Japan (1997)
Sjukt irriterande nonsensbandet Presidents of the USA rönte så pass stora framgångar i Japan att de kände att det var på sin plats att besjunga sina japanska fans. "Japan" är dock ingen hyllning, bara en muppig skildring av en Japanresa. Rimmet "20 tons of Sushi-loving fun - Yum yum" säger allt.

Alphaville - Big in Japan (1984)
Tyskarnas största hit, jämte högstadietryckarklassikern "Forever Young", handlar faktiskt inte om Japan. "Big in Japan" utspelar sig i stället i Berlin (det finns referenser till Berlins Zoo Station: "Shall I go to the zoo?") och handlar om ett ungt par som försöker kicka ett heroinmissbruk. Den numera ytterst välgödde sångaren Marian Gold har sagt att han starkt ogillar att se publiken lysa upp av glädje när de framför låten live, med tanke på dess mörka tema.
Lyssna på låten här.

Blondie - The Attack of the Giant Ants (1976)
Denna 50-talsskräckfilmsdoftande historia finns att hitta som sistaspår på de amerikanska New Wave-giganternas självbetitlade debutalbum. Debbie Harry, en av 70- och 80-talets största stilikoner och sexsymboler, sjunger om myror från yttre rymden som tar över jorden: "Giant ants from space snuff the human race/ Then they eat your face, never leave a trace". Apokalypsen når sedan Japan, vilket beskrivs med de lysande rimmen: "They shoot fire all around, Tokyo burns down/ Everybody drowns/ The moon falls on the ground".
Lyssna på låten här.

WASP - Tokyo's on Fire (1997)
Hårdrockens mest kobente sångare, Blackie Lawless, sjöng också om Tokyos undergång, när WASP återvände till metalscenen i slutet på 90-talet efter en längre periods tystnad. WASP var ett av de hårdare Los Angeles-banden när västkuststaden var ett metalmecka under 80-talet. Deras image, texter och till och med bandnamn (som beryktades vara en förkortning av We Are Satan’s People) blev ständigt en orsak till debatt i början av 80-talet. Moralpaniken nådde till och med lilla Sverige, där en upprörd, och inte särskilt opartisk, Siewert Öholm frågade ut en fjunig Anders Tegnér i Svar Direkt. Tegnér kontrade med argument som att det bara var på låtsas, att hårdrockare egentligen hör till de mest harmlösa människorna och att det faktiskt är lite häftigt att sjunga om djävulen, men inte att hylla honom.

Hur som helst, "Tokyo’s on Fire" är vare sig något lyriskt mästerverk eller särskilt upprörande, trots "kontroversiella" textrader som "There ain't nowhere to run, Tokyo's gonna burn".
Det låter snarare som Blackie drack for mycket sake när han besökte Japan: Your demon alcohol, My monster ain't got no control. Vilket även nästa korkade nödrim tyder på: "Itchi-Ban of sin, I'll be the night time king" (Itchi-Ban betyder nummer 1/mest).

Weezer - Across the Sea (1996)
Nerdrockens största, och tillika mest excentriska, superstar – Rivers Coumo – skrev "Across the Sea" som ett svar på ett beundrarbrev han fick från en japansk groupie. Weezer har gjort många powerpoppärlor i sina dagar, men detta är verkligen inte en av dem. Låten inleds med en asiatisk flöjttrudelutt, för att sätta stämningen. Texten som sedan följer är så pinsam att man skruvar på sig. Cuomo berättar inledningsvis att flickan i fråga är 18 år gammal, bor i en liten japansk stad och har hört honom sjunga på radio. Sedan luktar han och slickar (!) på japanskans kuvert, förbannar sig själv för att han bor på fel sida av havet och undrar: "Why are you so far away from me?, I need help and you're way across the sea, men tröstar sig med vetskapen om: 'I've got your letter, You've got my song".

Cuomo har prövat många olika meditationsmetoder i sina dagar (kuriosa 1: Cuomos föräldrar var hippies; kuriosa 2: hans bror heter Leaves), däribland Zen. Men, i denna text erkänner han att intentionerna inte var särskilt ädla: "And then I shaved my head and tried to be a monk
I thought the older women would like me if I did"
.
Lyssna på låten här.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Intressant att Alphaville's låt utspelar sig i Berlin - ett faktum som jag själv inte noterat. Man lär sig något varje dag!

För övrigt saknar jag "Life in Tokyo" av Japan. Gruppens namn till trots är få texter tillägnade vårt favoritland - albumet Tin Drum har i stället Kina som tema.

Dock har David Sylvian samarbetat en del med Ryuichi Sakamoto under sin solokarriär, så det kan väl anses väga upp.

Linda sa...

Mishima, tack för tipset! Jag ska fråga herr Andreas som författat musiklistorna om han har lust att göra fler :)