Det bidde en festival

Jag har åkt på festivaler sedan 1998. Vissa år har det nästan blivit alldeles för mycket av den varan, t.ex. onådens år 2003 då jag hann med Wave Gotik Treffen, Arvikafestivalen, Roskilde och The VuuV Experience.

I år ser det annorlunda ut. Det blir första sommaren någonsin jag inte åker på åtminstone en riktig festival med allt vad det innebär av sunkande i tält, bortsupande av band och nya, underliga bekantskaper. Det känns lite extra trist med tanke på att vi, jag och Andreas, redan har fått pressackrediteringar till Arvika och de har lyckats leverera den bästa line-up jag sett sedan... Ja, Roskilde 2000 tror jag.

Hur som helst känns det bra att åtminstone ha hunnit med Where the Action is som gick av stapeln på Stora Skuggan i Stockholm i lördags. Någon festivalsommar kan man ju inte tala om, men dock. Vi hämtade ut våra presspass först vid 15 men njöt sedan resten av dagen och natten av gräsdoft, öl, goda vänner och ett par riktigt bra spelningar. Queens of the Stone Age var förstås bäst, Josh Homme förtjänar kanske mest respekt i hela musikbranschen (ja ja, vid sidan om Trent, men de är ju av väldigt förståeliga skäl bundisar). När QOTSA brände av Sick Sick Sick, 3's and 7's, Go with the flow, No one knows... Det blev bara en enorm rockkoma av allt, det här är musik bra bortom fattningsförmågan.

Andreas hade fotopass och fick till en del riktigt bra bilder.




Favorit i repris från förra sommaren: Andreas bästa bild på världens bästa Rufus.