03 juli 2008
Att rulla sig fram
Jag har haft stora blåsor under tårna av allt gående, uuh! Men nu är det finfint för cykeln tar mig överallt, nu får jag bara ont i baken i stället. Det är lite underligt att jag inte vågar cykla i Stockholm, men däremot utan att tveka ger mig ut i Tokyos hysteriska trafik (eller, den är väl inte så hysterisk egentligen, bara så otroligt intensiv och mycket). Utan hjälm dessutom. Man ser inte så mycket hjälmar här, men det betyder ju inte att de inte behövs.
I går var jag även så dum att jag hellre ville vara lite fin än praktisk och tog på mig högklackade skor med noll friktion under sulan. Det är inte kul att halka omkring på pedalerna och tappa allt vad fotfäste heter när man är mitt i en gigantisk korsning... När vi på morgonkvisten skulle cykla hem från Ebisu slängde jag helt sonika skorna i cykelkorgen och trampade hemåt barfota. Det är illa nog att vara på lyset när man cyklar, att vara på lyset OCH inte ha något fotfäste kan nog vara lika med döden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar