Att det är rätt högt tempo på såväl
Shibuya 109 som
Shibuya 109-2 (två av de mest trendsättande varuhusen i hela Asien) visste vi om. Men att det skulle vara så
komplett hysteriskt som det är just nu, under kampanjen
5 Days Bargain, var något av en chock. Kidsen,
uppklädda till tänderna (även om de sportar en skoluniform i botten), slussas mellan de små butikerna på de många våningsplanen och lockas in av de ännu mer uppstassade butiksbiträdena, som till
pumpande eurodisco står på pallar och
i plastmegafoner vrålar ut sina rabatter och erbjudanden. Det är en helt sanslös kakafoni, jag förstår inte hur de orkar jobba i den där miljön. Mycket riktigt tappar många av dem rösten av allt skrikande.
Bland lockelserna finns bl.a. sådana här
limited edition-väskor, med hemligt eftertraktat innehåll.
Looken som en stor del av ungdomarna i Shibuya klär sig enligt är på många sätt sig lik sedan vi sist satte vår fot här för knappt två år sedan. Men något jag lagt märke till är att
många av killarna börjat köra höga quifs, vilket faktiskt är riktigt coolt. En del av grabbarna som säljer kläder, skor och accessoarer på Shibuya 109-2 skulle
på många sätt kunna vara plockade direkt från Los Angeles gator på 1980-talet. De är stylade till tusen, men om de skulle slänga på sig lite mer leopard, kanske ett rosa läppstift och lite mer smink vore en hel drös av dem
förvillande lika Mötley Crüe.
Hur mycket jag än sminkar mig och sätter upp håret är jag inte ens i närheten av lika vacker som japanskorna.
Hur bär de sig åt? Sitter de hos manikyristen, stylisten och hårfrisörskan varje förmiddag innan de går ut...?
Att det är rätt högt tempo på såväl Shibuya 109 som Shibuya 109-2 (två av de mest trendsättande varuhusen i hela Asien) visste vi om. Men att det skulle vara så komplett hysteriskt som det är just nu, under kampanjen 5 Days Bargain, var något av en chock. Kidsen, uppklädda till tänderna (även om de sportar en skoluniform i botten), slussas mellan de små butikerna på de många våningsplanen och lockas in av de ännu mer uppstassade butiksbiträdena, som till pumpande eurodisco står på pallar och i plastmegafoner vrålar ut sina rabatter och erbjudanden. Det är en helt sanslös kakafoni, jag förstår inte hur de orkar jobba i den där miljön. Mycket riktigt tappar många av dem rösten av allt skrikande.
Bland lockelserna finns bl.a. sådana här limited edition-väskor, med hemligt eftertraktat innehåll.
Looken som en stor del av ungdomarna i Shibuya klär sig enligt är på många sätt sig lik sedan vi sist satte vår fot här för knappt två år sedan. Men något jag lagt märke till är att många av killarna börjat köra höga quifs, vilket faktiskt är riktigt coolt. En del av grabbarna som säljer kläder, skor och accessoarer på Shibuya 109-2 skulle på många sätt kunna vara plockade direkt från Los Angeles gator på 1980-talet. De är stylade till tusen, men om de skulle slänga på sig lite mer leopard, kanske ett rosa läppstift och lite mer smink vore en hel drös av dem förvillande lika Mötley Crüe.
Hur mycket jag än sminkar mig och sätter upp håret är jag inte ens i närheten av lika vacker som japanskorna. Hur bär de sig åt? Sitter de hos manikyristen, stylisten och hårfrisörskan varje förmiddag innan de går ut...?
2 kommentarer:
nu blev jag sugen på att springa in på 109an o shoppa :D
ha det bra
Sara ^_^
Jag kan köpa något åt dig ;) Jag blir yr i huvudet bara av att gå in i huset, än mindre i någon butik :P
Skicka en kommentar