Japansk bröllopsprocession.Någonting som ofta tipsas om som en intressant upplevelse om man besöker Japan, är möjligheten att få besöka (eller åtminstone se) ett traditionellt japanskt bröllop. Deltagarna har ofta fantastiskt vackra klädedräkter och själva ceremonin är fascinerande. En möjlighet att få betrakta händelsen, om man inte känner någon som ska gifta sig, är att vara i helgedomen Meiji-jingu (i närheten av Harajuku) och hoppas på tur. Här sker nämligen bröllop med jämna mellanrum och många berättar om vilken fantastisk syn det är.
Genom historien har det japanska äktenskapssystemet gått igenom mängder av förändringar i takt med att det japanska samhället har förändrat sina system och förutsättningar. Den mest markanta förändringen skedde för hundratals år sedan, genom utvecklingen av s.k. bushi-krigare. Samhället gick från att vara styrt av aristokrater till att vara styrt av shoguns, vilket förändra bröllopssystemet från muko-iri till yome-iri. Vad det innebar i praktiken var att, istället för att brudgummen blev en del av brudens familj, blev bruden en del av sin makes familj efter att de fött ett barn eller någon av hennes föräldrar avlidit.
Allra vanligast, även om kristna och buddhistiska ceremonier sprider sig, är att gifta sig med på traditionellt shinto-vis. Oftast väljer par att lägga sina bröllop på våren eller hösten, t.ex. då sakuran blommar i april. Ett bröllop är, som på de flesta håll i världen, en stor händelse under vilken det inte är ovanligt att paret byter klädedräkt många gånger, gästerna får se en show för att underhållas med och ges en generös "goodie-bag". En bröllopspresent är traditionellt pengar, vars summa avgörs genom en oskriven lag som baseras på hur nära gästen är brudparet.
Brud i tradtionell bröllopskimono.
Ett traditionellt japanskt bröllop är som sagt ofta en shinto-ceremoni som utförs i ett shrine. Det behöver emellertid inte vara mer avancerat än att det är lokaliserat på ett hotell, på vilket sedan festen kan hållas. En shinto-präst gifter det kimonoklädda paret, som renas och dricker saké. Brudgummen läser äktenskapsförbindelsen. Ett symboliskt offer ges avslutningsvis till kami.
Bröllopsfesten påminner ofta om västerländska dito. Gästerna kan vara allt från 20 till 200; från de allra närmsta till vänner och kollegor. Vanligtvis introduceras först de nygifta, vilket följs av en festmåltid med tal, sånger och liknande. Som nämnt är det heller inte ovanligt att både bruden och brudgummen byter kläder ett antal gånger.
Sådant som att äta tårta, byta ringar och åka på bröllopresa hör inte till shinto-ritualen, men blir mer och mer vanligt även i Japan - antagligen som ett led i den införlivning av västerländska traditioner, som trots extremt starka och levande inhemska seder, görs.
1991 var 12% av japanska bröllop arrangerade, vilket var fallet framför allt på landsbygden. Det är en stadigt sjunkande siffra: 1973 var det hela 40%.
11 kommentarer:
Åh vad fina bilder och intressant läsning. Jag har tv japanska kompisar som planerar att gifta sig och då hr jag blivit lovad en inbjdan till bröllopet i Kyoto där dom bor. Fast jag vet inte hu traditionellt japanskt dom har tänkt gifta sig. Brudgummens mor är också lite missnöjd med att bruden tänker fortsätta jobba efter bröllopet. Viket tydligen spelar en stor roll vad svärmor/mamma tycker...
Vad spännande om du får se ett bröllop i Kyoto. Det är en magisk stad och jag kan tänka mig att det sätter en extra fin spin på upplevelsen med ett bröllop ;)
Nej, det blir ju mer och mer vanligt med t.ex. kristna ceremonier även om man inte är kristen, så det finns ju alltid en "risk" att man som utlänning missar "shinto-versionen". Fast bröllop är ju å andra sidan alltid ganska kul... :P
Kan tänka mig att det inte är ovanligt med konservativa svärföräldrar. Det är ganska långt kvar med den s.k. jämställdheten i Japan, och framför allt bara yngre generationer som är bekväma med "moderniteter" som att kvinnor inte är hemmafruar.
Tack så mycket för dina kommentarer! Kom gärna tillbaka ofta och läsa. :) Kram
Åh, det var verkligen så lite så! Har lagt till dina bloggar som bloglines, så det blir läsning varje gång du uppdaterar ;)
Dance Romance är en helt fantastisk guldgruva :D
"spanade" vid meie, men fann inget bröllop, och även om västerländskt bröllop är fint är det som med allt annat; det okända och främmande blir bara än vackrare. Hoppas verkligen att få bevittna ett traditionellt i framtiden!
Såg par som gifte sig på löpande band i Kyotos tågstation. Det var dock fint och måste förstås utifrån hur denna mycket speciella byggnad ser ut och, som det skrivs om, vilken utveckling de japanska bröllopscermonierna har tagit. Bilder av detta för intresserade på mitt namns länk.
Gifte mig borgligt vid Bunkyo statshus, i jeans och tröja. Men fina foton blev det hos fotografen, där vi fick klä oss i kimono och hakama. Ett minne för livet.
Du har verkligen fin känsla för Japan, skynda dig och kom hit igen!
Min kompis blivande fru har en lång utbildning och ett bra jobb på universitetet i Kyoto. Det har hon naturligtvis ingen lust att upp bara för att hon gifter sig. Min kompis har heller inget emot att hans fru fortsätter jobba.
Men det verkar vara väldigt viktgt vad mamma/svärmor tycker. Det verkar väldgt viktigt att få mamma att "godkäna" att den blivande svärdottern fortsätter arbeta efter bröllpet. Lite märkligt för en svensk att höra.
Självklart ska jag försöka hälsa på dom i Kyoto. Det verkar vara en fantastisk stad
Erik, bröllop på löpande band? Det låter onekligen som en syn värd att se ;)
Martin, att ta bröllopsfoton iklädda i kimono och hakama måste verkligen ha varit ett minne för livet. Är du gift med en japansk kvinna?
Tack för att du tycker att jag har en fin känsla för landet, det är förstås vad jag eftersträvar :) Och ja, jag ska anstränga mig allt vad jag kan för att få komma tillbaka så fort som möjligt. Det är inte så kul att vara i Sverige direkt ;P
Jag hoppas att din kompis lyssnar på sin fru istället för sin mamma ;) (vilket det ju låter som om han gör)
Det där med könsroller är fortfarande väldigt starkt rotat, om jag har förstått det rätt. Men jag gissar att det är på väg att förändras med de yngre generationerna i landet.
Jo jag var på ett japanskt bröllop nu i november, dock inte ett traditionellt shinto bröllop utan ett stilistiskt västerländskt.
vi snackar superamerikansk präst, rökmaskin i kapellet(vid intågandet av bruden med far) och en färgglad clown under den senare "middagen" som varade ett par timmar.
efter 1000 tal och traditioner så spelade vi en egenkomponerad jazzlåt dedikerad till brudparet(flickväns bror) och sedan var man _ordentligt populär_, som om man inte var spexig som det var..(enda icke-japan på stället)
kanske inte så "stilistiskt" hehe
Min kompis Alicia är intresserad av att ha ett shintoiskt bröllop här i Sverige. Vet du var man kan fixa det? Skulle bli glad om jag kunde få ett svar omgående.
Skicka en kommentar