You're such a wonder that I think I'll stay in bed
Big time rollers, part time models
So much to plunder that I think I'll sleep instead
Nja, jag känner mig inte så mycket som käre Rufus gjorde då han bodde i Los Angeles och gick ned sig i ett redan eskalerande missbruk, men hans "California" har ringt i öronen i över ett dygn nu. Efter en resa som totalt tog över ett dygn har vi nu också spenderat över ett dygn här, i San Francisco, och loving every minute of it. Det regnar visserligen, men då har man ju en ursäkt att gå och skräpa på varuhus som Macy's och Nieman Marcus halva dagen och titta på alla extrema julskyltningar. Jag blir lika förvånad varje gång jag kommer till USA, över hur stort allting faktiskt är - bilarna, vägarna, husen, människorna, maten, möblerna, sängarna... Jag blir också förvånad över hur en så bajsnödigt politiskt korrekt människa som jag kan vara så förtjust i detta stora land.
Nu hoppas vi på att det slutar regna snart, för det känns inte alls lika spännande att promenera över Golden Gate, åka till Alcatraz, utforska The Heights, The Castro och North Beach och alla de andra spännande stadsdelarna om man ska bli dyngsur samtidigt.Vi bor förresten precis i utkanten av stadsdelen The Tenderloin (som i sin tur ligger precis intill Union Square, något av stadens hjärta - eller kanske snarare turisters utgångspunkt) som enligt ryktet ska vara "a bruise that never seems to heal", en plats för de socialt utsatta, missanpassade och ovilliga. Luke i receptionen skrattade visserligen när han berättade om det och förklarade att "I've lived here a year now, I walk there every day and it's not as bad as everyone says, but you should know that it's a bit rougher". Jag kan inte påstå att vi märker av det direkt. Förutom att det kanske är lite väl mycket sexklubbar och otuktiga massagestudior här i närheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar