Karibu Masai!

Efter att ha spenderat de värsta soltimmarna på dygnet på Masaimarknaden i Nairobi inser jag att jag har glömt smörja mig helt och hållet. Min högra axel är till exempel ett rött, svidande inferno och i hårbotten börjar redan såren spricka. Huu.

Masaimarknaden är charmig och på många sätt mycket lugnare än jag föreställt mig. Kollegor som besökt den tidigare upplyste oss i förväg om hur jobbigt det emellanåt kan vara, men i mitt tycke var det ingenting mot kaoset som kan uppstå på en marknad i Asien.
Ja: "come here sister, it doesn't cost anything to look or touch", och ja: en uppsjö så kallade porters som försöker övertala mig att låta dem hjälpa mig handla för att sedan betala en överdriven klumpsumma för allt man samlat på sig.

Men: en enkel acceptans av "tack, men nej tack", och: alla leenden möts med leenden.

Det är däremot lite underligt att komma tillbaka till hotellet och upptäcka att presentbutiken är mycket billigare. Eller kanske inte.

Masaimarknaden uppstod som en faktisk turistattraktion, en plats till vilken västerlänningar kunde komma för att blänga på det rika kulturarv som masaifolket bär med sig. Med tiden blev marknaden så populär att allehanda afrikanska handlare dök upp och i dag kan marknaden under en dag härbärgera tusentals stånd.
Likt på andra marknaden finns det mesta av det mesta: smycken, hantverk, kläder, skor, konst.
Men var försiktig med kameran, masaierna själva vill inte bli fotograferade.