På tal om könsroller i Japan...

... så läser jag just nu Natsuo Kirinos Auto. För en gaijin som mig, som jobbar med kvinnors rättigheter och vars nihongo inte är mer än på glos- och beställningsfrasstadiet, är det otroligt intressant att läsa en kvinnlig japansk författarinna som skriver om hur jävligt Japan kan arta sig för kvinnor och invandrare. Jag har fått många tankar som jag behöver formulera lite bättre i längre blogginlägg, men det är informativt innifrån, realistiska gräsrotsskildringar av människor som är fast i arbetarträsket, som utan pengar och utan framtidstro i ett samhälle som är styrt av män och konsumtion till slut inte ser annat än mycket drastiska lösningar för att komma loss ur strypsnaran som är deras liv. Superintressant och välskrivet. Kommer tveklöst att fortsätta läsa Natsuo.

Det ungdomliga Japans mångfald

Japan är så mycket en urgammal kultur och en futuristisk dito att det ibland är svårt att hänga med i de otroliga svängarna. Många gånger är även bilden av Japan i västerländsk media, filmer etc. ganska standardiserad och fantasilös. Personligen är jag intresserad av båda delarna: jag älskar de uråldriga japanska traditionerna, Zen-trädgårdar, teceremonier, Kabuki-teater och tempelstäder som Kyoto. Samtidigt är Tokyo den djupaste kärlekshistoria jag upplevt, mycket på grund av de känsla av hysterisk morgondag som ständigt vilar bland glittrande skyskrapor och hukande bostäder. Som de flesta av er vet har många av de japanska subkulturerna bland ungdomar en alldeles särskild plats i mitt hjärta, varför en bok som Speed Tribes: Days and Night's with Japan's Next Generation (av Karl Taro Greenfled) blir extra intressant att läsa. Här finns en utmanande bild av det moderna Japan, fullt av motorcykelgäng, ungdomsbrottslingar och porrstjärnor som på alla sätt och vis utmanar de flesta gängse, gaijin-vänliga föreställningarna om Japan som världens artigaste och trevligaste land. I (journalisten) Greenfelds bok avhandlas varje kapitel om en person med en speciell bakgrund som får ta plats och göra sin röst hörd. Japan är så mycket att det ibland är svårt att hänga med i de otroliga svängarna. Det finns ingen sanning som inte har tusen ansikte, här är tolv av dem.

Det är en konst att sova

På tal om det där med att sova... Vad sägs om den här japanska uppfinningen? Frågan är hur effektiv den är, finns det inte en viss risk att man tippar bakåt - undrar jag.

Ur den fantastiska boken Unuseless Japanese Invensions av Kenji Kawakami.

Kanske en av de hysteriskt roligaste böckerna. Någonsin. Själv köpte jag den till min bror under en resa i New York - d.v.s alls inte i Japan ;)

Hur hinner kvinnan?

Jag kan inte för mitt liv begripa hur Elin Lindqvist har haft tid att resa så mycket i sitt liv, och samtidigt kunna studera, skriva två böcker och få arbetslivserfarenheter. Tjejen är född 1982 och har redan levt mer än i stort sett de flesta kommer att hinna med. Hur?

Är jag avundsjuk eller avundsjuk? Synd att jag inte tycker att Elin Lindqvist är en bra skribent/författare, då är jag övertygad om att hon varit min hjältinna framför de flesta.