Jag har aldrig känt en jordbävning i Tokyo, men Andreas har berättat om både den ena och den andra gången han känt sängen skaka under de första månaderna han bodde i Japan utan mig. Att jordbävningar kan ske och definitivit gör det är däremot vardagsmat för de flesta japaner. Vi frågade vid ett tillfälle vår vän Esui om han var rädd för att det skulle ske en riktigt rejäl jordbävning, och fick det stoiska svaret "No, I'm not afraid because I know it will happen and there's nothing we can do about it, just live our lifes".
Nyligen krossades en kvinna av en lanterna i sten och 214 personer skadades, då ett kraftigt jordskalv skakade Ishikawa i Toyama och Niigata prefectures (prefecture motsvarar ungefär kommun). Jag har en känsla av att det finns behagligare sätt att dö på, än att krossas... Hu!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag har vaknat av en jordbävning (epicentret var i Moarocko) och det är väldigt obehagligt. Särskilt när man tänker pâ mÄnniskorna som antagligen dör just i det ögonblicket... I Spanien är det sällan allvarligt.
Jag har, som sagt, själv varit förskonad. Jag gissar att det inte är en speciellt behaglig upplevelse, även om det inte går så illa... Framför allt handlar det väl om att det är så fullständigt bortom ens kontroll, man är verkligen helt utelämnad till naturens kraft.
Jag har också vaknat av en jordbävning men den kändes inte så mycket. Jag fattade inte riktigt vad som hände , allt gick så fort så det hann inte bli obehagligt förrän efteråt. Det var i norra Guatemala , epicentret var i södra Mexico en ganska bra bit bort.
Förresten har jag hört eller läst någonstans att alla japaner (iallfall Tokyobor) uppmans ha ett litet kit hemma med ficklampa , konservburkar och lite annat ifall det kommer en stor jordbävning. Stämmer det? Skolorna lär regelbundet ha övningar då barnen får krypa in under sina bänkar. Jag pratade med en kille som växt upp i Los Angeles och han hade i sin skola haft massor av övningar och fullkomligt dränkts i information hur man ska agera vid en jordbävning och vilka platser som är säkrast
Ja, det där låter som om det stämmer. Vid hissar finns ofta mängder med info om hur man ska bete sig om man befinner sig i den om en jordbävning skulle ske, man uppmanas att ha ett sånt där kit hemma och jag kan mycket väl tänka mig att skolbarn tränas till att lära sig hur man ska göra. M.t.p. hur stor risken är kan jag tänka mig att det är direkt livsavgörande att man känner till de bästa manöver att ta till, om "olyckan" väl skulle vara framme. Husen i Japan byggs ju också med en speciell "jordbävningsskydds"-teknik. "Necessity is the mother of invention" som det brukar heta ;)
Jag har, tack och lov, aldrig varit med om en jordbävning. Mexiko City har ju drabbats ordentligt några gånger och när jag stod högst upp i Torre Latinoamericano (ett torn på 180 meter) och läste en skylt om att just det tornet var en av byggnaderna som klarade sig oskadd vid förra stora jordbävningen kändes det tryggt... eller inte. Jag gick inte runt och var orolig över att nåt skulle hända. Det tror man ju inte heller förrän det händer.
Överallt i allmänna lokaler fanns det skyltar på väggarna som talade om hur man skulle göra om det blev jordbävning, inte bara i Mexiko City utan även andra städer jag besökte.
Puman, det där har du så rätt i: man oroar sig sällan, inser sällan, allvaret i vissa saker förrän de verkligen händer. Och vad kan man annat än vara stoisk fram till dess, om man inte vill bli ett nervvrak? Ja, risken finns ständigt för jordbävningar i t.ex. Tokyo, men fram till sekunden de händer KAN man ju inte göra något mer än att vara påläst om hur man ska bära sig åt. "Then what happens will happen..."
Skicka en kommentar