Ruiner och apokalyps - Tokyo i konsten

Att Tokyo-borna är mycket medvetna om hur skör deras tillvaro är (framför allt p.g.a. det ständigt överhängande och givetvis allvarliga jordbävningshotet) återspeglas med jämna mellanrum på ett mycket dystopiskt vis i den japanska konsten. Konst handlar om meningsskapande, om att se djup och betydelse i tillvaron, inte minst där det alls inte tycks finnas någon - "there's a crack in everything, that's how the light gets in", som Leonard Cohen så träffsäkert sjunger i Anthem.

Jag har tidigare bloggat om Hisaharu Motada som gjort litografi-serien Neo-Ruins, en post-apokalyptisk vision av Tokyo, där välkända stadsdelar ligger i detaljerade, svartvita ruiner.

En liknande vision står Tokyo Genso bakom, som liksom Motada skildrar välkända Tokyo-stadsdelar i apokalypsens ljus. Ser ni likheterna mellan bilden ovan och nedan? Både föreställer den berömda Ginza Crossing med varuhuset Shibuya-109 i bakgrunden. Jag älskar både Motadas och Gensos verk.

Center Gai i Shibuya.

Center Gai i Shibuya.

Center Gai i Shibuya.

Akihabara.

Ginza.

Shinjuku.