Nog för att jag själv trillade på trenden ganska snabbt efter att jag flyttat till Japan och numera har ett fint litet körsbär som hänger i en strap på min egen mobil... Och nog för att jag häromdagen fick ett superfint mobilsmycke från Kina med mangateckningar på, av Ulrika, som är så stort och fint att jag inte vågar använda det...
Men den japanska tjejen på bilden har, till skillnad från mig, tagit det där med både keitai culture och kawaii på allvar.
Hon har nog aaaningen mer på sin än de flesta japaner, men att se väldigt många smycken på mobilerna är verkligen mer regel än undantag i Japan - oavsett ålder och kön. Det känns väldigt befriande att se vuxna män i kostymer som sitter och pratar i en mobil med en stor, fluffig leksak på.
(Till råga på allt pratar hon i sin mobil framför en förbudsskylt, något japanerna annars brukar vara noga med att följa (ordningsregler, alltså).
8 kommentarer:
det var något jag uppskattade oerhört, att den mest allvarliga kostymklädda mannen kunde ta upp sin mobiltelefon och sin färgglad, härligt skrikig leksak på, och allt är precis som det skall helt normalt. Skulle det ske i Sverige skulle nog många undra om det var något skämt.
Tycker också om att det fanns en liten glad tiger i postens bankautomater som vinkade till en och sade att man inte skulle glömma pengarna. Här har vi en brysk uppmaning i svart text på vit skärm!
Vi är väldigt sofistikerade i det här landet, men undra om inte Tokyo lyckas vara sofistikerade trots/tack vare sina fluffiga djur!
Erik, jag kan inte annat än instämma i dina reflektioner över det fluffiga i japanska samhället ;)
Katten som klämmer sin svans i dörren på tunnelbanan som en uppmaning att man ska akta sig för dörrar som stängs är en av mina favoriter :D Och det glada bussen på busstationerna är väldigt söt.
ja, den katten hade sannerligen ont, man kunde riktigt se smärtan och förtvivlan i hans ansikte! såg du bilden på killen i 80-tals kostym som hade fastnat med ena foten i dörrarna och drattat på ändan, i en nergång till hanzomon, på otemachi. den satt ovanför ens huvud när man åkte ner med rulltrappan. あぶない! stod det med stora bokstäver i skrikande rött!
Eller en groda som visar hur man ska titta åt båda hållen innan man går över övergångsstället!
Jag hade ingen mobil i Japan eftersom jag var väldigt anti-mobil, men nu när jag fallit för eh, mobiltrycket har jag såklart en liten vikbar sak med ett Hello Kittysmycke!
Erik - jag kan av nâgon anledning inte kommentera pâ din blogg. Sâ jag passar pâ att berömma dig här för dina ortoliga foton. Snacka om blick för en bra bild!
Linda - Jag kan liksom inte fatta att det är ett mobilsmycke?!? Kul!
anna: Roligt att höra att du fann något vackert i mina foton! Jag testade att posta en kommentar vilket fungerade bra, så jag hoppas att det skall fungera även för dig framöver.
Cissi, I love it! :D
Alla små söta figurer ö.h.t. i Japan är något av en stor favorit hos mig. Min sambo gav mig en liten batteridriven apparat som man kan hålla i handen och ge axelmassage (eller liknande) till sig själv. Självklart är den en liten bedårande figur med en stor svamp till huvud :D
Anna, den här tjejen har som sagt verkligen tagit trenden på allvar ;) Jag förstår knappt att hon hittar sin mobil bland alla de där leksaksdjuren.
Och Erik, jag kan inte annat än hålla med Anna: dina foton, din känsla för fotografering, är magnifik! Du såg kanske att jag använde ditt Tokyo Midtown-foto i ett inlägg tidigare?
Linda! Jag bugar och bockar för orden! Ja, det gladde mig att du fann ett användningsområde för bilden, en bild utan anvädningsområde är inte mycket till bild.
Skicka en kommentar