26 april 2007

Snälla japaner och coola New Yorkers

Det är mycket artikelskrivande för min del just nu - så mycket att jag knappt hinner med det jag borde fokusera mest på, d.v.s. mitt examensarbete på universitetet. Nåväl. Skrivandet har alltid legat mig närmst om hjärtat så jag är oerhört tacksam att till viss del kunna livnära mig på det.
Ännu en har publicerats på BP: "Den japanska vänligheten". Klicka för att läsa!

Idag fick jag också i uppdrag att skriva en artikel om New York med fokus på musik- och klubbscen, vilket känns både motiverande och spännande. Ansvarige utgivaren på tidningen bad mig bland annat att luska ut om det fanns några kändisägda coola ställen på nedre Manhattan, typ East Village. Jo, en del känner jag till - men knappast alla. Om någon läsare har tips tar jag tacksamt emot dem: skriv en kommentar eller maila.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Föreslår att du oxå utnyttjar släktbanden: skriv några rader till gudfar Dee respektive kusin Karin. Om de inte själva har stenkoll så kanske de vet någon...

Linda sa...

Perfekt! Tack.

Anna Malaga sa...

Roligt att läsa! En del av det kände jag ju igen frân din blogg.
Usch, jag skäms verkligen över spajorerna.. här lämnar japanderna ocksâ sina kameror pâ borden, men inte är de kvar senare..*suck*
Vad handlar förresten examensarbetet om?

Linda sa...

Anna, det var en lite komplicerad fråga att svara på, haha. Ämnet är religionsfilosofi med fokus på rättvise- och genusperspektiv. Med den kontexten studerar jag judinnan Etty Hillesum som levde i Amsterdam under WWII och dog i Auschwitz 1943.
Hon var något av en modern mystiker och i sina dagböcker, som hon har efterlämnat och som blivit publicerade (ung. som Anne Frank) visar hon en alldeles remarkabel personlig andlig utveckling och styrka. Jag fokuserar framför allt på att studera vilka strategier hon använde sig av som självständig, religiös kvinna levandes i en förtryckande struktur. Min huvudfråga är om hängivelse (vilket hon hade extremt gott om) kan fungera som ett slags motstånd...?